Sömnsvårigheter del 2

Jahapp.

01:51. Ska det bli en sånhär natt igen? Jag har fortfarande inte hämtat mig från tisdagsnattens sömnbrist ju. Seriöst.

Det sista jag orkar nu är en krånglande sömn. Snälla.

Det går liksom inte att prestera och orka och kunna när sömnen tryter. Jag orkar inte jobba med mig själv och mina tankar när jag är trött.

Jag blir en sur mamma.
En ofokuserad kollega.
En tråkig matte.
En ledsen partner.

Vill. Inte. Vill. Sova.

Apropå tankar. Det finns en tanke i mitt huvud jag har svårt att släppa, komma över, acceptera, förstå, orka med och leva med.

Och tidigare idag fick jag hjälp med att förstå varför den här tanken vägrar lämna mig.

Och utan att gå in på detaljer kan jag iallafall berätta att jag har ett stort arbete framför mig. Ett arbete som innebär att jag måste fejsa min största rädsla. För så länge jag trycker tillbaka den hör tanken desto större grepp om mig kommer den att få.

Hjärnan är ytterst märklig. Den är också vansinnigt spännande. För den här tanken är bara ett hjärnspöke. Det kopplar inte som det ska däruppe. Icke logiskt. Nervtrådarna eller vad det är hittar i te varandra, så de tar en rejäl svängom innan de liksom hittar rätt igen.

Så nu ska jag försöka programmera om min hjärna genom att bevisa ett och annat för den.

Well. Kanske inte så konstigt att jag inte kan sova.

Föresten. Visste ni att ALL ångest går över förr eller senare? Det gäller bara att härda ut och låta den vara.

Bra att veta.





- Posted using BlogPress from my iPhone