För ett halvårsedan hade jag aldrig tillåtit mig själv detta. Då hade jag tvingat ut mig. Kämpat på. Städat. Handlat. Promenerat.
Men idag sa kroppen nej.
Jag har fortfarande svårt för att bara hänga. Eller, jag har svårt att lyssna på mina behov. Men idag gjorde jag det. Jag städade inte ens innan Norpan kom.
Skönt.
Och tack alla ni som peppar och stöttar mig igenom mina prestationskrig.
Jag vet att jag inte är ensam och det känns bra med påhejningar för såhär kan vi ju inte ha det.
Livet är för roligt för det.
- Posted using BlogPress from my iPhone
BRA !!! härligt med en slappardag !!
SvaraRaderaså skönt att lilla bus kunde göra dig sällskap :)
Man kan ju undra varför det ska vara så svårt att lyssna på sin kropp och dennes behov..
VArit lika själv , det sänkte mig så lågt att det blev en djup pepression... jag kämpar med den än ..snart 5 år sedan.. ellr kämpar väl inte med depressionen för den är väl så gott som borta OM jag sköter mig och LYSSNAR !!
Men f-n så svårt är det..
KRAM
Usch.... depressioner är inte roliga, vad skönt att du är på rätt väg. Verkligen.
SvaraRaderaOch ja. Att lyssna på sin kropp, sina känslor och sina behov är så himla svårt. Antar att det har något med att göra att man inte är så tränad i det. Vi kanske är tränade i att lyssna på andras behov. Och då glömmer vi oss själva.
Så nu lyssnar vi på våra kroppar och bestämmer oss för att det är dom som är viktigast i första hand. Vi kan ju prova i alla fall ;)
KRAM