tisdag 29 januari 2013

Ett lokalt inlägg

Skänken blir kvar bredvid Bowlingen i Hofors.

Jag var med i arbetet med Centrumförnyelsen. Flera ungdomar var med och gav förslag på hur ett nytt Centrum kunde se ut. Dialogmöten för alla invånarna skapades. Alla hade möjlighet att säga sitt. Och det gjorde dom. Dom som kom alltså.

Flera förslag skapades. Ett togs. Det togs ett beslut. Skänken skulle flyttas och där skulle istället bli en park, med bland annat möjlighet för skateboarding.

Grymt! Kul!

Sen. Folk som tydligen missat alla dialogmöten började uttrycka en annan åsikt. Skänken skulle vara kvar.

Fine. Jag respekterar deras åsikt. Men varför sa ni inte det lite tidigare?

Hursom. Eftersom det tydligen var många som var av en annan mening så blev det ett nytt dialogmöte. Igår. Ca 1 år senare efter att beslutet togs.

Skänken blir kvar. Beslutet rivs upp.

Alltså. Ett: hur kan man riva upp ett beslut som redan är taget.
Två: Finns det inga viktigare saker att diskutera?
Tre: Vad vill man med Hofors?

Jag gillar Hofors. Men jag vill också att Dotter ska ha möjligheter på denna ort. Nu finns tex förslag om att gymnasiet ska läggas ner. Ett sparförslag såklart.

Ungdomar skickas iväg till Norge för att få jobb.

Ovako varslar med jämna mellanrum.

Min fråga är: vad finns kvar om 15 år?

Jag är nog lite utav en glesbygdsfantast. Jag flyttade tillbaka hit på grund av hästar, naturen och närheten till det mesta.

Jag gillar takten i det här livet. Jag vill tro att det ska gå att förändra den nedåtgående spiralen.

Jag hoppas fortfarande.

Men. Det är sorgligt att se hur frågorna prioriteras. För mig som privatperson kvittar det var Skänken står.

Men för mig som privatperson kvittar det INTE om gymnasiet ska läggas ner.

För mig som privatperson är det av yttersta vikt att Dotter får möjligheter här. Att hon blir lyssnad på. Respekterad.

Och Jag vill bo på en levande ort, i en kommun som satsar och vågar.

Och för tillfället känns det lite segt.

Men vindar har vänt förr. Dock tänker jag inte vänta tills stormen är här.




- Posted using BlogPress from my iPhone

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar