- Posted using BlogPress from my iPhone
Tittar på mig själv och ser en sliten människa. 31 år och sliten. Använd på något sätt. Förbrukad.
Ha. Lite väl mycket drama där kanske. Men allvarligt. Jag är sliten.
Inte deprimerad. Inte så. Jag är liksom bara så trött.
Det har gått i ett så länge nu.
På måndag börjar jag jobba heltid igen , provar en vecka. Sen utvärdering igen.
Ett steg i taget.
Idag var jag iallafall ovanligt klok. Istället för att röja och städa och göra fint, gick vi till svärmor och dinera. När vi kom hem sket vi i allt och slängde fram några lila ljus istället. Kollade på nerdtv.
Det jobbigaste med att vara en tröttapa är att dagarna måste struktureras på ett sätt som hushåller min energi. Så även om jag är superenergisk imorgon (tvivlar dock starkt) så får jag inte köra för hårt av ren och skär iver.
För då ligger jag på söndag igen.
Men att stoppa en nyutsläppt kossa på grönbete är inte så enkelt.
Och lite så är det här. De dagar jag har energi blir jag så himla glad, och då vill jag göra allt, allt, allt. Adrenalinet är på topp och jag är inte klok nog att vila.
Well. Det är bara att göra om och göra rätt.
Så. Imorgon ska jag max:
1 dammsuga
2 tvätta en tvätt
3 vattna blommorna
4 ta en promenad
Bra. Och innan vi sätter igång med det ska jag sova uuuut ordentligt.
Natt natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar