men jag intalar mig själv att det är okej. Jag tränar mig i att det är okej att jag göra något bara sådär ibland. Tränar mig också i att inte vara bäst.
Och det är spännande.
Först bara en förklaring. Jag använder ofta ordet "att vara bäst". För jag vill vara bäst jämt. Alltså bäst för mig själv. Inte bättre än någon annan. Jag tävlar bara med mig själv. Men om jag ska kunna somna om kvällen måste jag ha uträttat någonting "bäst" under dagen. Det kan till exempel vara att skrivit en bäst reflektion över något på jobbet, jag ska ha presterat bäst
Så istället för att göra ett bäst blogginlägg idag tänker jag göra en kort lista på saker jag funderat på och iakttagit sedan sist:
1. Det är ensamt att vara mamma ibland. Det är ensamt att ansvara över någon annans liv. Det är ensamt att varje dag försöka underhålla och ta hand om ett litet knytt. Det är ensamt att alltid försöka veta bäst.
2. Jag tror på storfamiljen. Det är absurt att familjer idag lever så ensamma som de gör. Det strider mot vår natur och ja, här tror jag på natur och biologi. Vi är sociala varelser som behöver varandra. Det räcker inte bara med mamma, pappa och barnkonstellationen. Vi behöver flera.
3. Varför kan man inte vara föräldralediga samtidiga? Varför är systemet så jäkla knäppt?
4. Fascineras över hur människor öppet kan sitta på ett bibliotek och beskriva varför islam är den vidrigaste religionen som finns. Varför muslimer är skithögar och varför dom ens överhuvudtaget kommer till det här landet. Dom borde veta hut! Galenskap, men jag tänkte att jag inte skulle vara bäst så jag la mig inte i.
5. Fascineras över hur människor får ihop sina dagar med barn, jobb, matlagning, städning och träning. Lite sådär enkelt bara. Hur människor efter att ha slitit med snor och pannkaksmet en hel dag sedan på kvällen också orkar gå och träna. Och detta 5-6 dagar i veckan. Hur gör ni?
6. Undrar varför och om det är nödvändigt att dammsuga och torka golven varje dag?! Jag har förstått att det finns människor som gör sånt.
7. Funderar också på vad som hade hänt om jag hade fortsatt skriva poesi och fortsatt spela musik. Var hade jag varit idag? Hade jag blivit utgiven? Hade jag fått något kontrakt? Eller hade jag fortfarande varit sådär halvbra och inte bäst nog?
8. Funderar också över varför telefonen blivit så tyst sedan jag blev mamma. Varför pipet som signalerar SMS aldrig mer piper.
Sen ser jag fram emot en bok av Barbara Ehrenreich, "Gilla läget" som kommer på svenska i höst. Mer info om den finns på http://skrietfrankarnfamiljen.blogspot.com/. Den behandlar tydligen den idén om att alla människor KAN BARADOM VILL. Individualismen. Hon är tydligen kritisk mot detta och jag ser verkligen fram emot hennes analyser och tankar.
För min paroll har alltid varit att jag kan allt bara jag vill tillräckligt mycket. Och det har fungerat rätt bra för mig.
Men på sistone har jag varit lite kritisk mot min paroll eftersom det finns en till människa att ta hänsyn till nu.
Så vi får se var jag landar efter jag läst boken. Ser fram emot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar